Just nu kan jag inte sova. Andningslarmet pep och tjöt, vilket resulterade i en ledsen och skrämd pojke. Nu ligger han bredvid mig i sängen och sover. Jag vågar inte somna om, har legat vaken i över en timme. Tror främst andningslarmet tjöt på grund av lågt batteri, men kanske en kombo som vanligt.
Va till vårdcentralen någon gång i november och fick då stämningshöjande utskrivet. Det känns bra. Efter ännu ett läkarbesök och ett långt samtal med en annan läkare så fick jag dosen justerad. Jag mår bättre vilket känns skönt. De destruktiva tankarna har minskat eller till och med försvunnit. Samtal med psykologen fortgår, men har inte träffat honom sen innan jul. Han ställde in för 14 dagar sen, pga sjukdom. Därefter har jag inte hört nåt.
Den 19 november döpte vi Sixten och vi passade även på att gifta oss då. Ett överraskningsbröllop som bara svärmor visste om. Min äldsta vän hade haft sina aningar.
Sixtens första jul har passerat. Vi firade den här i Kumla. Mina föräldrar kom hit. Så skönt att slippa konka runt med allt och med Sixten. Det var rätt så fixat här hemma...
Det har verkligen varit en segdragen flytt. Har fortfarande en massa ouppackade flyttkartonger. Det är ju svårt att hinna med när man är ensam hemma med Sixten. Väntar på att orken ska infinna sig oxå..,
Sixten fick i slutet av november en liten tand i underkäken och veckan efter kom tand nummer två bredvid. Nu är det återigen mycket kli i munnen och en massa dreggel så antar att vi snart hittar fler tänder.
Den lille pojken har oxå lärt sig att rulla runt på golvet. Han provade även att vända sig på mage och sen dyka ur soffan. Inte helt optimalt. Så efter den dykningen blev det en tur till jouren i Örebro. Tur att läkarbesök är gratis för barn. Det va över på 5 minuter, efter lite samtal och koll efter blåmärken och lite lysning i ögonen. Ingen koll av leder trots att vi tror att han tog i mot sig med händerna. Suck. Sixten har inte lärt sig krypa än vilket gör honom frustrerad ibland...
Vi har även varit iväg till öppna förskolan ett par gånger. Blir ju lite ensamt för mig här hemma och dessutom nyttigt för Sixten att träffa jämnåriga.
Just nu är vi lite förkylda. Jag har ont i halsen. H är oxå förkyld och hemma från jobbet. Sixten är inte helt hundra heller. Är rädd att han ska få rs-virus. Påverkar andningen. Han tillhör ju en riskgrupp på grund av att han är prematur.
Hmm..känner mig trött, men vet inte om jag vågar sova....
