Tankar och funderingar...

Jag vet att vi alla är olika. Inte alla som fixar det där med att prata om känslor. Vet att vi alla har olika saker och erfarenheter med oss i bagaget. Kanske vet man inte vad man ska säga och är då rädd att säga något fel. Istället väljer man att inte säga något alls. 

Och jag tror att vissa mår dåligt över att de inte vet vad de ska säga. För vad ska man säga, när någon precis har förlorat ett barn? Det finns ju få ord som kan lindra och göra det ogjort. Nu är det ju snart 5 månader sen vi förlorade Elsa, så det va ju ett tag sen. Och jag hade ett givande samtal med en av mina arbetskamrater om det idag. Men som jag sa så känner jag ju henne såpass väl att jag förstår varför. Det är ju inte bara att klampa på när någon är mitt i en sorg och saknad. 

Det pratas mycket om att den och den är sura och tvära på jobbet. Men jag om någon borde ju ha rätt till att vara det. Det va inte jag som sa det. Men jag förstår verkligen hur hon menar. För orken finns inte alltid här, till att alltid ge ett bra bemötande. Men visst jag försöker verkligen. 

Och vissa dagar är jag mer ledsen och förbannad på livet. Kanske har de flesta överseende med det. Jag vet inte. Just nu känns det inte viktigt att tänka på hur alla andra reagerar. Men jag fokuserar verkligen på att ge brukarna ett bra bemötande, tid och omsorg. 

Inte nog med att jag förlorade mitt älskade barn, så förlorade jag även kontakten med min bror, min syster och mina syskonbarn. Det räckte liksom inte att bara förlora min Elsa. Det är inte bara det här med Elsa som gjorde att de sa upp bekantskapen med oss. Och jag tänker inte gå in på varför. Men det är saker som jag funderar på ibland. Min syster tog illa vid sig för att vi inte hade berättat att vi va gravida, utan hon fick veta det på Facebook. Ja ja, för sent att göra saker ogjorda nu. Men ville ju inte berätta för tidigt om något gick fel, på grund av ett tidigare missfall i vecka 12. Och nu gick ju verkligen allt fel. Elsa föddes alldeles för tidigt och klarade sig ju inte. Hon var dessutom som jag sagt tidigare ovanligt liten för sin ålder. Och en dubbel hjärnblödning va det hon dog av. Saknar mitt älskade barn så det värker i bröstet. 

Mått knepigt ett tag, illamående, halsbränna, flytningar, trötthet, huvudvärk mm. Tog ett graviditetstest idag, bara för att kolla. Negativt såklart. Känns skönt att veta. Kollade i mens-appen och om jag skulle va gravid så är det alldeles för tidigt att testa nu. Ibland är det svårt att låta bli att testa när man har test hemma. 

När jag var gravid med Elsa, mådde jag också konstigt innan jag plussade. Hade sjukt ont i brösten och sen kom illamåendet. 

Lunch på stan idag. Blev rödspätta och potatismos, kantarellstuvning. Sjukt gott! Trevligt att umgås och prata med min arbetskamrat. Va länge sen. Sen blev det en tur på stan och lite shopping. 

Sambon säger att jag inte är närvarande, upplever att jag är långt borta. Vi ligger visserligen i varsin ände av soffan. Kanske är det en sån där grubbeldag ikväll. När tankarna far iväg och jag inte känner mig helt närvarande. Jag vet inte, orkar inte tänka längre. 

Vet att jag borde ta tag i att gå ner i vikt och träna regelbundet. Just nu är motivationen låg. Vet att jag måste gå ner minst 20 kg om det blir så att vi måste söka hjälp på fertilitetskliniken. Suck. Gick i alla fall upp till stan idag och hem. Kollade på kartan och det va ca 1,8 km enkel väg, plus att jag gick runt på stan oxå. Är väl i alla fall en början. Känner att jag är trött i benen och fötterna nu. 

Lördag...

Gräsänka är jag ikväll. Sambon är på spelning i Stockholm. Kommer bli första natten som jag sover själv i lägenheten. Känns lite konstigt. Och tomt och tyst. 

Känns som om jag kommer bli förkyld snart. Täppt i näsan och lite hes i halsen. 

Har haft lördagsmys med mig själv, efter att ha jobbat delad tur. Blev chips, blandade nötter och trocadero. Är så sjukt gott med nötter, men borde nog ta det lite lugnt med det. Tror jag har ätit för många wasabinötter, känner mig lite skinnflådd i munnen. Sen är jag inte helt hundra på att jag tål nötter i för stor mängd, med tanke på tidigare allergikänning. Eller om det va kombinationen med äpple. Eller om det va någon insekt i äpplet. Ja ja, vad det berodde på är ju svårt att veta i efterhand. Känns även som om jag har lite blåsor i munnen och på tungan. 

Börjar bli dags att gå och lägga sig snart. Jobbardag imorgon med. Fullt upp som vanligt. Många bollar att ha i luften när man jobbar.  Tanter som mår dåligt, beslut som måste tas. Men jag trivs med mitt jobb, även om jag stundtals är trött på det. Har jobbat med bra arbetskamrater också och det underlättar otroligt mycket. Hade ju sökt semester i helgen för att kunna följa med Holger på spelningen. Men fick inte ledigt på grund av personalbrist. Min chef har däremot beviljat semestern i vård lönesystem. Hon har verkligen koll. 

Trött är bara förnamnet. 

Har mått lite konstigt idag. Illamående till och från. Har inte kräkts. Lite halsbränna oxå. Huvudvärk, och lite yrsel. Svullen här och där. Kan ju bero på många saker. Stressen påverkar ju oxå.  Många saker som stressar mig. Att inte må bra. Att inte bli gravid osv. 

Är väl skengravid igen/fortfarande. Nåt annat vågar jag ju inte hoppas på. Får väl avvakta och se om mensen kommer denna månad, som vanligt. 

Tunga dagar och ofantligt trött.

De senaste tre dagarna har det varit tungt att vara på jobbet. Har känt mig ledsen och uppgiven. Gråten har varit närvarande vid många tillfällen. Och så denna otroliga trötthet. Trött på att må dåligt. Det är nästan så jag har funderat att ringa till vårdcentralen, och då är det verkligen illa. Eller egentligen inte, kanske bra att jag inser att jag behöver hjälp. 

Igår va jag något piggare, trots att det blev sent dagen innan. Fick helkroppsmassage av sambon i förrgår. Så igår kände jag mig lagom sliten i kroppen. Har ont i ryggen. Min kropp är trött och sliten efter allt den har varit med om. Många spänningar och knutor. 

Känns stundtals som jag har ett typ av tunnelseende. Ser bara framåt och inte det som är på sidorna. Vet inte hur jag tar mig från punkt A till punkt B. Känns skrämmande att inte ha kontroll. 

Vet att jag har arbetskamrater som bryr sig och frågar hur jag mår. Jag är så tacksam för det. Men ibland när allt känns tungt, blir det jobbigt när de frågar. Tårarna rinner och det är så svårt att stoppa dem när de väl har börjat. Det gör ont! Livet gör förbannat ont! Det skulle inte vara såhär. Jag skulle nu ha ett litet levande barn hos mig. Inte sörja ett förlorat barn, inte gå till en grav. Men livet är inte rättvist, det kommer det aldrig att bli. Jag kommer alltid att vara halv. En bit av mig dog den dagen som Elsa dog. 

Däckade i soffan efter jobbet igår. Så sjukt trött. Fortfarande trött och sliten. 

Idag har jag varit ledig. Så skönt att slippa alla måsten och krav. Har bara varit hemma och tagit det lugnt. Plockat lite, så trött på att se alla flyttkartonger. Passade på att sova länge imorse. Fortfarande sjukt trött. Fattar inte vad det beror på? 

Va ute och åt med älsklingen nu ikväll. Blev på jensens böfhaus. Måste ju passa på att lyxa lite oxå. 

Inser att jag inte har druckit något kaffe idag. Vi har slut på kapslar till kaffemaskinen, så har inte orkat sätta på vanligt kaffe. Nu är det snart dags för att gå och lägga sig igen. Längtar till vi får ordentlig ordning här hemma. Saknat stundtals vår gamla lägenhet. Då va det dessutom närmare till Elsas grav. Mitt älskade lilla barn. Som fick en tuff start i livet och som tyvärr va tvungen att lämna oss. Jag saknar henne så ofantligt mycket, det går inte med ord att beskriva. Elsa, du fattas mig! 

Har ingen lust alls

Snart dax att åka till jobbet och jobba kväll. Det är verkligen inte det jag har lust med. Skulle vara skönt att vara hemma en dag till. Idag är saknaden ofantligt stor. Saknar mitt älskade lilla änglabarn ofantligt mycket. Det går inte att beskriva hur mycket. Har inte varit till graven på ett tag, är ju längre bort nu när vi har flyttat. Och jag känner skuldkänslor för att jag inte har varit där. Vi har inte heller valt någon gravsten än. Det är tungt, allt känns tungt. Jag vet att på jobbet måste jag vara närvarande och ge av mig själv. Vet inte hur jag ska orka. Orken är slut! Är så ofantligt trött. Är inne i en period då jag sover mycket. Vet inte varför. 

Längtar så efter att vara gravid igen. Även om jag vet att det kommer vara en tid av oro. En oro över att behöva mista ett barn till. En rädsla finns även att jag inte ska bli gravid igen. De sa att min tidiga förlossning berodde på försvagad livmoderhals, men tänk om det är något annat fel på mig? Suck. Det känns tungt att inte veta. 

Har sen ett par dagar känt mig skengravid. För gravid är jag nog inte. Hade ju blödning vid tid för mens. Haft ont i korsryggen, mer domningar i händerna och fingrarna, halsbränna, molvärk i magen, trött mm. Tror nog bara att kroppen spelar mig ett spratt. Jag vill ju så gärna va gravid. När man va ung behövde man inte ha dessa tankar och funderingar. Då trodde jag att det skulle gå lätt att skaffa barn. Men jag har fått lära mig att lätt är det inte för många. 

Nu va det gjort...saknar Elsa så ofantligt mycket!

Oj vad klockan är mycket. Borde verkligen gå och sova. Hemma efter att ha träffat mina arbetskamrater, ja vissa av dem. Är trött men samtidigt pigg. Jag vet det kommer bli en seg arbetsdag imorgon, men sovmorgon på fredag. 

Klarade mig från att gråta, eller nästan i alla fall. Träffade min arbetskamrat S som efter mammaledighet nu är tjänstledig för att prova annat jobb. Hon kramade om mig och undrade hur det va. Hon hade ju inte träffat mig sen allt det här med Elsa. Tårarna kom upp i mina ögon. Livet är så orättvist. Hennes kompis har dessutom nyss förlorat sitt barn i cancer. Det gör så ont. 6 år blev hon. Hon bad om ursäkt för att hon hade frågat. Men samtidigt är jag glad att hon gjorde det. Lyckades sen samla ihop mig. 

Passade på att snusa och hålla i bebisen. Det gjorde ont i mammahjärtat. Saknar mitt älskade barn, min lilla Elsa. Drömmen och längtan efter ett syskon till Elsa blev extra påtagligt. Håller tummarna för att det blir snart! 

Nu måste jag försöka varva ner och gå och lägga mig. 

Dags att träffa en bebis...ge mig styrka...!

Ska snart iväg till min arbetskamrat som fått barn. Det är med blandade känslor jag tar mig iväg. Hon skulle ju ha barn 8 veckor före mig, men det blev tyvärr inte så. Elsa hade ju bråttom ut. Blir den första bebisen som jag träffar efter att ha förlorat Elsa. Det svider och gör ont i mammahjärtat. Saknar mitt älskade barn så otroligt mycket! Varför? Varför fick du inte leva lilla Elsa? 

Sist jag träffade min arbetskamrat som fått barn, va när jag va mitt i sorgen efter att ha förlorat Elsa. Det gör ont! Ska försöka att inte gråta. Jag vet att kanske kommer tårarna ändå. Jag ska försöka vara stark. Jag har dessutom valt att ha mascara på mig. Åh det gör så ont! Va så skoj att ha någon att jämföra graviditeten med. Men men, ödet ville nåt annat. För det finns ingen som helst rättvisa och mening med att förlora ett barn. Inget! Det är inte tröstande att höra att du som är så ung kan få flera barn. Men tänk om jag inte kan det? 

Älskade Elsa måste åka till din grav snart! Älskade lilla barn, det smärtar mig så att du inte fick leva. Är så trött, så trött på att allt går åt skogen. Trött på att inte bli gravid. Trött på att jag måste bära denna stora sorg. Trött på att vara en av dem som måste förlora sitt barn. Så sjukt trött på allt! 

Men ska strax åka, och jag ska försöka göra det bästa av situationen. Jag måste vara stark och stålsätta mig mot mina tankar och känslor. När Elsa dog så dog en bit av mig. Jag kommer aldrig mer vara hel! Saknar dig så otroligt mycket mitt älskade änglabarn Elsa ❤️

Allergisk chock...??

Idag blev jag riktigt rädd på jobbet. Ungefär när det va dags för frukost tror klockan va 10.40 så svullnade min tunga upp. Den vänstra delen av tungan svullnade och domnade nästan bort lite. Jag fick lite panik. Kände som om halsen svullnade igen lite oxå. Passade då på att dricka massor med vatten. Googlade och det lät verkligen som en allergisk reaktion. En stund innan hade jag ätit ett äpple, från ett träd hos en av våra brukare. Vet inte om det va det som gjorde det? Har dessutom en blåsa på övre läppen, mitt fram. Känner nu att det känns som om jag har lite blåsor som gått hål på inne i munnen. Min sambo tycker jag ska prova att äta ett nytt äpple imorgon och se om det har samma effekt då. Samt ha med mig allergimedicin. Fast jag vet inte om jag vågar det. Annars vad det gäller mat, så hade jag ätit hallonyoghurt med müsli. Men det borde ju inte komma så långt efteråt. Men det va nötter i müslin och de är ju släkt med äpplen. Efter ca 30 minuter och massa vatten så släppte i alla fall svullnaden. Rädd blev jag i alla fall. 

I söndags va vi ute och plockade lite svamp. Skönt att komma ut lite i skogen. Igår hittade jag såklart en fästing på mig. Så himla typiskt. Har kliat som sjutton idag. Har även en del andra bett, troligtvis från älgflugor. 

Igår va jag en sväng till gymmet. Så skönt att träna ett pass. Och äntligen  får jag göra lite magövningar. Har fått godkänt av min instruktör Johanna. Och hon har visat mig några övningar för magen. Så igår kväll va jag fylld av energi och på gränsen till rastlös. För efter att ha jobbat 7-16, så va jag iväg till gymmet. Hade även ett samtal med min chef igår om en sak som hände i fredags. Angående att jag fick skäll och dåligt bemötande. Hon passade även på att fråga hur det går och hur jag mår. Ja vad ska man säga?

Fortfarande bor vi mitt i flytten. Svårt att hinna med då vi båda jobbar heltid. Sen är det ju en prioritering vad man för efter jobbet oxå. Men både idag och igår har vi packat upp ett par kartonger. Men man kan ju undra om man behöver allt som vi har? 

Sjukt trött nu, höll dessutom på att somna när jag kom från jobbet. Vet inte hur jag sov inatt? Men ska bli skönt att snart gå och lägga sig.. Nu ska jag fortsätta mysa i soffan. 

Varför va du tvungen att länna oss Elsa?!

Nu har det ju gått en tid, närmare bestämt över 4 månader sedan jag förlorade min älskade lilla Elsa. Det är mer och mer sällan som någon frågar hur det är. Men igår fick jag frågan tre gånger. Och de som jag har jobbat med länge där kan jag svara att det får gå eller att det inte är bra. Men ibland vet jag inte vad jag ska svara. Vad vill folk veta? 

En av de som frågade är rätt ny på jobbet. Och det kändes konstigt att hon frågade efter jag har jobbat med henne i några månader. Hon ville att jag skulle veta att hon vet. Och hon passade på att fråga när vi var ensamma. Hon va dessutom tänkt till att gå på mitt graviditetsvikariat. Kanske är det därför det kändes extra tungt när hon frågade. 

Igår va saknad jätte stor, tårarna rann flertalet gånger när jag satt ensam i bilen. Det gör ont! Kan inte förstå varför detta va tvunget att drabba mig? Varför? Är just nu sjukt omotiverad att jobba. Vi ska ju mest gå till samma personer hela tiden, för att det ska vara hög kontinuitet hos de vi hjälper. Men det kostar på, både på kroppen och knoppen. 

Just nu är det inte mycket som känns roligt. Vi har ju som sagt flyttat och bor just nu i detta kaos. Och jag känner stundtals att jag inte orkar. Det är tråkigt att äta frukost, för inget smakar. Allt känns jobbigt och jag är förbannat trött. Trött på att gå runt med denna sorg. Trött på att gå runt i detta vakuum. Någon gång kanske det kommer kännas bättre, men nu känns det bara tungt och jobbigt. Mitt älskade lilla barn, vad gick fel? Varför? Du hade så sjukt bråttom ut till världen. Något va inte bra i min mage, för du va så liten när du kom ut. Vägde inte alls tillräckligt om man jämför med andra födda i den veckan. Hur kommer det sig? Livet suger! Jag är så ledsen och arg på livet. Varför va du tvungen att dö älskade barn? 

Trött och sliten...

Har inte bloggat på ett tag. Orken har inte funnits och inte heller tiden. Dagen för Elsas förlossning är förbi. Den dagen hon va beräknad att komma. Det blev en hemma dag. Med många tankar och tårar. 

I helgen som va så flyttade vi till en större lägenhet, en 3:A på 77 kvadrat. Så fortfarande bor vi i en flyttkartong, men det blir nog bra när det är klart. 

Är så sjukt trött igen. Sovit dåligt en period igen. Vaknat vid 04.30 både måndag, tisdag och onsdag. Igår klev jag upp när Holger gick till skolan, det vill säga kl.07.30. Idag blev det sovmorgon, men är fortfarande sjukt trött. Har ont i magen och ryggen och känner mig allmänt sliten. Ligger i sängen och orkar inte göra så mycket just nu. Ska snart iväg och jobba kväll och därefter helg. Motivationen är inte på topp. Men det får gå som allt annat. 

Saknar mitt älskade lilla änglabarn. Min Elsa. Idag har det gått 4 månader sen hon lämnade oss. Fyra långa månader, livet gör så ont! 

Igår hade jag besök av en liten fågel på balkongen, vet inte om jag ska tro på det vissa säger. Att det är en hälsning från andra sidan. Men kom att tänka på Elsa när jag såg fågeln. 

Nu måste jag nog sätta fart. Fixa matlåda, byta om, tvätta håret, mm.