Jag är trött. Lilleman krånglar en del nu. Vill inte sova på natten. Han ligger och gnyr, skriker ibland. Vågar inte samsova med honom. Dels rädd att rulla över honom och rädd att han ska sluta andas. Så det blir att gå upp ett par gånger per natt. Självklart delar vi på det jag och sambon. Men vissa nätter är jag så sjukt trött att jag knappt hör Sixten. Det känns skrämmande. Är väl mitt mående som spökar oxå.
Just nu sover han i min famn. Vågar inte lägga honom i soffan eller sängen. För då vaknar han. Han är ju väldigt sällskapssjuk och stundtals väldigt mammig. Han vill helst ligga och bli ammad hela dagen. Förstår att han är trött nu, efter att ha legat vid brösten och tuttat. Självklart är det mysigt och jag vill ju få amningen att funka.
I fredags va vi till mina föräldrar. De hade ju inte träffat Sixten på en vecka.
I torsdags va vi en sväng till skogen. Det va skönt. Hittade lite svamp och lite bär. Lilleman va inte helt på humör. Han blev akut hungrig och det tog en stund att trösta och lugna honom efter det. Vi hade honom i bärselen och han är inte helt sams med den än. Det är lätt att man glömmer bort att han inte är så stor. 10 veckor, men samtidigt bara 1 vecka. Eftersom han va född 9 veckor förtidigt. Sen åkte vi till Ramsjön och fikade. Sixten fick tutte och vi andra kaffe och fikabröd.
Hur mår jag? Det går upp och ner. Vissa dagar väljer jag att hitta på en massa saker för att slippa känna efter hur jag mår. Vissa dagar sitter jag bara inne och får ingenting gjort. Så många tankar och känslor i min kropp. Så svårt att sätta ord på det. Det gör stundtals så ont. Älskar mitt barn! Det känns som det mest viktigaste just nu!! Och jag är så sjukt trött! Saknar orken och lusten. Jag tänker inte låtsas att allt är bra!! Känner en frustration över det som inte funkar. Men vet i nuläget inte hur jag ska göra så att allt blir bra. Orkar inte. Tar en dag i taget! Och jag vet att jag får hjälp om jag bara vågar släppa taget....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar