Så sjukt frustrerad på amningen nu. Vill så gärna att det ska funka. Men idag har varit en sån dag då han knappt ens tar tutten. Och när han skriker hysteriskt är det svårt att bara stå ut. Istället ger jag ersättning på flaska. Frustration deluxe. Jag skiter snart i amningen. Jag orkar inte. Sambon tycker dessutom att vi ska höja mängden ersättning, vilket gör att jag känner mig ännu mer oduglig som mamma. Det gör så jävla ont! Men sen tycker han att jag kan ju pumpa för att öka mjölkmängden, vilket jag inte upplever är ett problem. När väl Sixten snuttar så kommer ju mjölk. Det ser jag ju eftersom jag fortfarande använder amningsnapp. Vet inte hur jag ska göra med allt. Vet inte vem jag ska rådgöra med heller. BVC kanske? Men jag vet inte. Sixtens ordinarie sjuksköterska har semester. Blä. Just nu orkar jag inte...
Kände av ångesten oxå nu ikväll. Det hänger väl ihop. Kände mig yr, huvudvärk och hjärtklappning mm. Det är så sjukt otäckt när det inträffar. Vet inte hur mycket jag ska orka med. Allt känns så himla stort! Får väl ta upp det med psykologen på torsdag. Tårarna rinner ena stunden och jag vet inte var jag ska ta vägen. Känner ett stort obehag i kroppen. Svårt att sätta ord på mina känslor. Jag är glad över min son och sambo osv. Men just nu gör allt så ont. Alla tankar och känslor värker i mitt bröst.
Sixten är trött nu ikväll. Fasar för hur natten kommer bli. Jag har ju varit uppe två nätter i rad. Kan stundtals ändå inte sova. Kanske har han mycket att smälta från dagens äventyr. Eller så befinner han sig i en utvecklingsperiod. Funderar på om jag behöver väcka honom snart för att ge mat. Oroliga jag har såklart kollat febern, 36,8. Ja ja bara att avvakta...trött måste man ju få vara någon gång med.
Har det uteslutits att du inte har lågt hb/blodvärde? Det kan ju också ge en del symtom.
SvaraRaderaVill gärna berätta att även när en haft fungerande amning från start kan det vara "skrikfester" vissa dar. Minns att jag stack åt mitt första barn ersättning ibland när det blev så, men när jag ammade mitt andra kändes det annorlunda. Jag blev inte lika stressad av skriket på nå vis.
Hoppas ni får lite avlastning emellanåt. Ni har ju ett tungt bagage att bära på.. Emellanåt kommer förstås allt ikapp å särskilt när sömnen är så upp å ner som den är med bebis! Man blir så känslig/hudlös.
Du kämpar på så bra! Tro inget annat! Precis som du tidigare skrivit har du nog kämpat på länge än många andra!
Tror föresten inte att karlarna riktigt kan identifiera sig med alla känslor å tankar som uppstår för mamman när d gäller amning.
Kollade Hb när jag va på efterkontroll hos barnmorskan, det va 136 (inom gränsvärdet).
RaderaAvlastning..hmm jodå ibland. Nu är svärmor här och styr...& talar om hur allt ska va. Sjukt ont i brösten, och Sixten har inte velat ta bröstet. Blir en enda stress av allt. Jag kanske borde lägga ner det här med amningen. Frågar sambon som bara säger att det är mitt beslut, trots att han har varit emot ersättning sedan vi va på neo. Stod i duschen och grät och pumpade ur brösten. Visst mjölken gick till spillo, men jag orkade inte. Är dessutom inte helt sams med pumpen, men ska ge den ett nytt försök. Tack för dina peppande ord, Annika!
SvaraRadera