Nattfunderingar....

Jag vet att det nu har gått en tid sen jag bloggade nåt. Orken har liksom inte funnits. Är ständigt så otroligt trött ! ! ! 

Elsas 1 årsdag och dödsdag har passerat. Jag saknar henne inte mindre för det. Mitt älskade lilla barn! 

Jag sörjer fortfarande. Jag funderar på hur det skulle ha varit om hon hade varit här hos oss istället. 

Frustrationen att inte lyckats bli gravid än ligger där och skaver under ytan. Jag kan inte förstå varför jag aldrig ska få bli lycklig. Jag vill ha ett barn! 

Jag är stundtals så trött och förbannad på livet. Det blev verkligen inte som jag/vi hade tänkt oss. Sorgen gör så förbannat ont. 

Det känns svårt då det inte känns som om jag har någon som verkligen förstår. Ingen som frågar längre... Är inte helt hundra på om min samtalskontakt är helt bra för mig heller. Ibland uttrycker hon sig lite klumpigt. Säger saker som får det att svida i hjärtat. Får nog ta mig en funderare på om det ger mig något eller om jag ska försöka hitta någon annan? Men min chef påstår att man måste ha tålamod, för det tar tid att bygga upp ett förtroende. Vilket i och för sig är sant. Men jag vet inte, det känns inte helt hundra. Jag tror inte just nu att jag visar hur det egentligen är. Svårt att förklara hur jag mår och känner. 

Väldans förkyld nu. Förra veckan inleddes med heshet. Denna vecka förkyld, snorig, halsont och lite feber. Varit hemma både måndag och tisdag från jobbet. Jobbade i onsdags, men va inte helt hundra då. Fortfarande inte frisk. Sjukt ont i halsen, täppt och hosta. 

Scoutläger nu under långhelgen. Sover hos mina föräldrar, kan inte ligga ute med min förkylning.

Näjä sova lite kanske.,,