onsdag 11 maj 2016

Det rullar på...en dag i taget...

Onsdag morgon..klockan är strax efter 04. Har precis pumpat och varit iväg med det till kylskåpet. Helt plötsligt känner jag mig pigg, är väl hormonerna som spökar. Ja ja får ta igen det senare. Nästa pumpning är vid 06. 
Pumpningen av mjölk fungerar fortfarande inte helt bra. Lite frustrerande är det ju. Gäller att försöka tänka bort det. Behöver ju inte känna mig ännu mer misslyckad. Gäller ju att koppla av så att mjölken släpps ut. Fick Syntocinon, som nässpray, innehåller oxytocin som ska hjälpa till att mjölkproduktionen kommer igång. Detta läkemedel får även livmodern att dra ihop dig. Vilket jag även märker av då jag får mer rödaktiga blödningar med en del klumpar i, får även mer ont i magen. Så det kanske är bra det med. 


I måndags firade vi att vi varig inlagda i 4 veckor!! Wiihoo.. Va ju tal om hemgång i helgen. Frågade bm A om det i måndags kväll. Hon visste inget och tog upp det på ronden igår. Inte aktuellt som igår att bli utskriven i alla fall. De ville fortsätta kolla min temp x 2. Känns lite märkligt. Kan ju vara något mer oxå, vet inte vad måndagens prover visade eller om provsvaret för förra veckans vaginala odling är färdigt. 

Livet på BB...

Pratade med barnmorskan A i måndags. Hon kom ju och gratulerade till att jag fått barn. Och så sa hon med glimten i ögat, att det va ju typiskt att jag skulle gå och föda barn när hon var ledig. Sen sa hon att det var tur att vi hade litat på min intuition och även lyssnat på Holgers oro gällande att jag skulle vara hemma själv. Det känns bra när hon sa det. Det var ändå ett slags erkännande att det är viktigt att lyssna på patienten. Jag hoppas verkligen att de har lärt sig något angående mitt "fall". 


Sixten "blixten" mår ju i alla fall mycket bättre nu. Igår kväll satt jag med honom på bröstet i ca 4h. Han trivdes så bra med det och även jag. Till att börja med la de honom mot mitt ena bröst. Så han låg där och snuttade en stund. Vet inte om han lyckades få fram någon mjölk, men det känns som ännu ett steg i rätt riktning. Och just nu gör han många framsteg och sen kanske det står mer stilla. Men det är vi ju förberedda på. 
Vi har fått en kontaktsjuksköterska som är helt underbar. Hon passar oss väldigt bra. Lugn och trygg med glimten i ögat. Ja de flesta på neonatalen är toppen, men med vissa känns det bara sådär extra bra. Hon (M) ska stå närmast och föra vår och Sixtens talan vid teammöten osv. Hon passade även på att ta ett nytt foto på Sixten, ett tillfälle då han var vaken med ögonen öppna. 

Pumpning pågår...

Idag ska H iväg till vårdcentralen. Så jag sitter nu och pumpar och lyssnar på hans väckarklocka. Och har Spotify i öronen. Passar även på att skriva några rader till bloggen. Tycker det är svårt att dubbelpumpa, vilket de rekommenderar. Jag har väl inte fått in den rätta tekniken än. Samt att jag tycker det läcker mer under tratten om jag kör dubbelt. Så just nu tar pumpningen dubbelt så lång tid...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar