Så nu sitter jag och väntar på att bli pigg och må bra av träningen. Det ska man ju göra. Har varit sjukt trött ikväll. Deppigheten ska ju minska. Håller väl tummarna om att det ska funka. Jag tror inte helt och fullt på att det är så enkelt. Jag är tyvärr en komplicerad person... Usch jag är så sjukt trött på allt.
Hon på landstingshälsan tjatade ju om att det var så viktigt att träna. Att jag skulle må så bra av det.
Har sjukt dåligt minne oxå. Det är ju inte så bra. Tycker att det har blivit värre i samband och efter den stora sorgen. Den stora sorgen som jag verkligen inte vill att någon annan ska behöva uppleva.
Kanske hinner jag prata med min chef imorgon? Hon skulle komma till jobbet efter lunch. Det känns som det ligger över mig som ett stort orosmoln.
Oron i magen finns kvar oxå, den är visst min ständiga följeslagare nuförtiden. Så trött på att ha det såhär. Orken som aldrig vill infinna sig...
Sovdax är det sedan länge..tror jag ska göra ett försök nu. De senaste nätterna har det ju varit bristande kvalité och längd på sömnen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar