Blev visst en av de där nätterna när jag inte har ro att gå och lägga mig. Fastnade i tv:n och en massa tankar. Tror delvis det beror på att Holger jobbar natt. Blir att sova ensam i sängen, och jag har inte riktigt vant mig än.
Tror inte det beror på det sena kaffe intaget. Tvättat ikväll, kan verkligen sakna en egen tvättmaskin.
Nu känner jag att det är dags att ta tag i mitt liv. Sluta med alla onyttigheter och ta mig iväg och träna. Behöver verkligen gå ner de där kilona.
Hade verkligen förträngt det där med mensvärk. Va länge sen jag hade det, men nu har jag fått igen det med råge. Första mensen efter graviditeten va verkligen annorlunda. Hoppas på att det blir bättre framöver, men allra helst vill jag ju bli gravid igen. Nu vet vi ju i alla fall att kroppen fungerar som den ska.
Funderar på om jag kunde gjort något annorlunda den dagen Elsa föddes. Ibland vill jag vrida tillbaka klockan och göra saker annorlunda. Vet att jag inte bör tänka så, men skulle göra vad som helst för att få tillbaka mitt barn. Tänk om jag hade åkt in tidigare? Då kanske de hade kunnat hindra Elsa ifrån att födas. Att de hade kunnat stoppa förlossningen. Fast hur ska man kunna förstå och veta hur det känns att föda barn om man aldrig gjort det förut? Det gjorde ju inte så ont på förmiddagen den 3 maj. Kändes som mensvärk eller ont i magen, som när den är trög. Saknade är så stor. De vet inte varför Elsa kom förtidigt och så snabbt. Är det en tröst eller blir det en rädsla att föda förtidigt även i nästa graviditet? Det har spekulerats om det kan vara försvagad livmoderhals. Vi får vänta tills vi kommer till specialistmödravården. Då får de allt göra alla undersökningar som går. Nu är jag trött, ledsen och besviken. Jag förtjänar att få bli lycklig. Visst är lycklig med min underbara sambo Holger. Men det som fattas nu är ett barn. Ett syskon till Elsa. Enligt obduktionen drabbades Elsa av syrebrist, när vet jag inte. Delvis under förlossningen, men kan det ha varit därför hon hade så bråttom ut? Jag vet inte. Blir inte direkt klokare heller när jag ligger här och funderar. Men visst ju mer jag tänker på det, desto fler detaljer kommer jag ju ihåg. Fast under förlossningen tror jag fortfarande inte att jag minns allt i detalj. Det var ju så rörigt, massor med folk, blodprov, urintappning, dropp, spruta för Elsas lugnmognad. Det va verkligen kaos. Jag hann knappt med att förstå allt som hände runt mig.
Jäsp, så trött jag blev. Dags att släcka och försöka sova.
Godnatt eller godmorgon!
Kram Anna-Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar