Imorgon är det visst jobbdax igen. Och jag är så sjukt omotiverad. Är inte motiverad att göra något alls. Va enkelt det vore om man bara kunde vara hemma och plocka lite. Från och med fredag går jag upp på heltid igen. Vet inte om jag orkar det egentligen? Är väl bara att prova kan jag tro. Har inte lust att gå till vårdcentralen igen och träffa en läkare som ska bedöma mig. En person som aldrig har träffat mig, känns som det kvittar. Kollade på planeringen och de närmaste dagarna ska jag göra samma saker och gå till samma brukare. Känns ju inte jätte pepp. Och vad ska man säga när de frågar? Till nån sa jag att jag har varit sjukskriven, för att jag orkar inte förklara. Orkar inte bli ledsen och gråta. För det är förbannat synd om mig. Jag har ju förlorat mitt efterlängtade barn. En del vet ju vad som har hänt, och många blir rörda och ledsna. Man ser att de har tårar i ögonen när de undrar hur det går för mig. Livet är förbannat orättvist!
Va till tandhygienisten idag, blev uppskjutet förut. Kunde inte gå dit veckan efter att jag hade förlorat Elsa. Hon frågade hur det va. Jag sa att det va väl bra. Tror inte att hon reflekterade över att jag inte va gravid längre. Jag vet inte, vi har ju bekanta på Facebook så hon kanske har hört? Orkar liksom inte alltid berätta. Men det gör förbannat ont mest hela tiden. Saknaden är så stor.
Igår betalade jag räkningen för min vårdtid i Lund. Då kom åter alla tankarna tillbaka. Om hur tiden va när vi va där. Alla känslor och tankar kom åter. Suck! Lilla Elsa. Varför hade du så bråttom ut? Varför? Fortfarande inga svar på alla mina frågor. Och det gör ont. Har inte hört något från obduktionen, den borde väl vara klar efter 8 veckor. Vet inte var jag ska vända mig för att få svar. Så trött. Kanske kan kontakta läkaren i Lund. Men allt sånt tar tid och kraft. Vet inte var jag ska hitta orken till det. Så mycket som jag inte vet. Suck!
Imorgon ska jag till barnmorskan för efterkontroll. Inte det roligaste att göra. Men ska samtidigt bli skönt att träffa min barnmorska som jag gått till under graviditeten. Kanske kan hon svara på några av mina frågor. Har fortfarande inte fått någon mens. Känns ju lite oroande. Har googlat och det står att det kan ta tid, främst om man ammar. Men det gör jag definitivt inte. Fick ju inte ens igång pumpningen. Och fick dessutom piller för att stoppa mjölken, då vi lämnade sjukhuset. För så länge jag inte får mens så blir jag ju heller inte gravid. Vet ju inte hur det är med ägglossningen heller. Längtar som sjutton att vara gravid igen. Och jag vet att Elsa vill ha ett litet syskon. Visst kan jag känna en stress över att inte bli gravid. Men men, någon gång inom en snar framtid hoppas jag på. Får väl börja överkonsumera graviditetstest igen. För har jag ingen blödning, så hoppas jag ju att det är ett litet pyre i magen.
Nu ett par dagar har jag haft ont i mina handleder. Upplever stundtals att de domnar mera. Är dessutom ofta kall om fingrarna. Ja ja, snart att ställa sig i kö för operation. För karpaltunnelsyndrom, i båda händerna dessutom. Visst har domningarna mindre efter graviditeten, men problemen kvarstår. Blir i så fall sjukskrivning i ca 6 veckor per hand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar