Alla helgons dag...saknad!

Sambon och jag var till Elsas grav och tände ljus idag. Det är ju alla helgons dag! Älskade lilla vän. Hoppas du vakar över oss och  skyddar oss.

Igår va det din namnsdag, jag tände ditt ljus här hemma och tänkte lite extra på dig! Älskade barn, om du hade varit här hade du fått öppna namnsdagspaket. 

Jag fattar stundtals inte varför du inte fick leva? Varför skulle du dö? Jag vet att det har gått rätt så lång tid. Men jag kommer alltid sakna dig och bära dig i mitt hjärta. Du är min första dotter. Sen får vi se om livet vill ge oss fler barn, håller tummarna att det blir så! 

Sambon är nu iväg på en spelning. Jag orkade inte, är fortfarande så sjukt trött. Mådde dessutom illa, troligtvis på det dåliga valet av mat idag. Det där med modifast går just nu på halvfart. Usch på mig. Lyxade med fika på stan med sambon idag. Måste verkligen ta mig i kragen igen. 

Sambon blev återigen besviken på mig som inte ville följa med. Jag blir så trött på att åter få höra det. Att jag aldrig ställer upp och så vidare... Ja vi prioriterar visst olika i allt nu. Frustration. Tycker att det är kul att han ändå tar sig iväg. Fast jag tydligen är en tråkmåns...

Saknaden värker i mitt bröst. Just nu kan jag inte tänka klart. Tårarna vill bara rinna. 

Älskade barn... Älskade Elsa.